Vaccinationsschema barn Sverige 2026 — komplett guide

Barnvaccinationsprogrammet Sverige 2026

Barnvaccinationsprogrammet ger enligt Folkhälsomyndigheten skydd mot elva sjukdomar. Dessutom erbjuder regionerna alla spädbarn kostnadsfri vaccination mot hepatit B, som ingår i samma kombinationsspruta. Du betalar ingenting — barn till och med fem år vaccineras på BVC och skolbarn av elevhälsan.

Vaccinationsschema — ålder för ålder

6 veckor

Vaccin: Rotavirus (dos 1)

Ges som droppar i munnen. Barnet bör inte äta precis innan, eftersom det finns risk att hen kräks upp vaccinet. Första dosen måste ges före 12 veckors ålder — annars ges inget rotavirusvaccin.

3 månader

Vaccin: Sexvalent kombinationsvaccin + Pneumokock + Rotavirus (dos 2)

Skyddar mot:

• Difteri
• Stelkramp
• Kikhosta
• Polio
• Hib (Haemophilus influenzae typ b)
• Hepatit B
• Pneumokockinfektion
• Rotavirus

Praktiskt: Två sprutor — barn upp till ungefär ett år får oftast sprutan i låret — plus droppar i munnen. Vanliga reaktioner: svullnad och ömhet där sprutan gavs, och ett par dagar efteråt kan barnet bli trött, äta sämre och få feber.

5 månader

Vaccin: Sexvalent kombinationsvaccin + Pneumokock (dos 2) — samt rotavirus dos 3 om barnet får det vaccin som ges i tre doser

Samma sprutor som vid 3 månader — andra dosen för att bygga upp skyddet.

12 månader

Vaccin: Sexvalent kombinationsvaccin + Pneumokock (dos 3)

Tredje dosen ger, tillsammans med 3- och 5-månadersdoserna, grundskyddet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker.

Obs: Vid det här besöket tillkommer inga nya sjukdomar. Första MPR-dosen ges vid 18 månader.

18 månader

Vaccin: MPR (dos 1)

Nu ges första dosen MPR — skydd mot mässling (M), påssjuka (P) och röda hund (R).

Obs: Enligt Folkhälsomyndigheten får 5–10 procent feber och ett blekt utslag 7–12 dagar efter vaccinationen. Besvären är lindriga och smittar inte.

5 år

Vaccin: Difteri, stelkramp, kikhosta och polio — påfyllnadsdos (dos 4)

Ges på BVC.

Årskurs 1–2

Vaccin: MPR (dos 2)

En dos MPR ger skydd hos cirka 95 procent av de vaccinerade enligt Folkhälsomyndigheten. Den andra dosen förstärker skyddet ytterligare.

Årskurs 5

Vaccin: HPV (humant papillomvirus), två doser med minst sex månaders mellanrum

Skyddar mot: HPV, som kan orsaka cancer i till exempel livmoderhals, könsorgan, ändtarmsöppning och svalg. Erbjuds både flickor och pojkar sedan augusti 2020. Ovaccinerade kan komplettera upp till 18 års ålder.

Årskurs 8–9

Vaccin: Difteri, stelkramp och kikhosta (dos 5)

Därefter rekommenderar Folkhälsomyndigheten vuxna en påfyllnadsdos mot difteri och stelkramp vart 20:e år.

Varför är varje sjukdom allvarlig?

Kikhosta (pertussis)

Kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Barn under tre månader har inte hunnit få sin första dos. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten sedan 2022 vaccination under varje graviditet efter graviditetsvecka 16 — skyddet för spädbarnet är 80 procent vid 0–2 månaders ålder.

Mässling

En av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Enligt Folkhälsomyndigheten får omkring var femte som insjuknar en eller flera komplikationer, och ungefär 1 av 1 000 en akut hjärninflammation. Risken för svåra komplikationer är högre hos spädbarn, vuxna och immunsupprimerade.

Pneumokocker

Kan ge öron- och bihåleinflammation, men även livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Hib

Kan ge barn mycket allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller struplocksinflammation. Tack vare vaccination rapporteras numera bara enstaka fall i Sverige.

Vaccin och skydd utöver grundprogrammet

Rotavirus (en del av programmet)

Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder enligt Folkhälsomyndigheten — vanligast och ofta svårast mellan sex månader och två år. Vaccinet ges som droppar i munnen vid 6 veckor och 3 månader (plus 5 månader för vaccinet med tre doser), kostnadsfritt via BVC. Rotavirusvaccin infördes i det nationella vaccinationsprogrammet 2019.

Influensa (säsongsvis)

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig influensavaccination till barn från 6 månader som har ökad risk för allvarlig sjukdom, till exempel kronisk lungsjukdom eller nedsatt immunförsvar. Gravida rekommenderas vaccination efter graviditetsvecka 12. Friska barn kan vaccineras på egen bekostnad.

RS-virus

Barn som föds 10 september 2026 eller senare erbjuds förebyggande antikroppar mot RS-virus, enligt 1177. Det är inte ett vaccin utan en spruta med färdiga antikroppar som ges på BB eller vid ett återbesök.

BCG (tuberkulos)

Ingår sedan maj 2025 i ett särskilt program för riskgrupper — se FAQ ovan.

Praktiska tips inför vaccinationsbesök

Förberedelser

• Kontrollera att du har febernedsättande med paracetamol i barnanpassad form hemma — dos efter vikt enligt bipacksedeln, och kontakta vården först om barnet är under sex månader
• Ta med något att ge bebis att suga på (napp/bröst) — 1177 skriver att det kan vara lugnande att amma före eller under vaccinationen och att sticket då kan göra mindre ont
• Är barnet rädd för sprutor kan bedövande kräm eller plåster hjälpa — kontakta BVC i god tid

Under besöket

• Håll bebis nära dig, gärna i knät
• Bröst eller flaska under injektionen
• Distrahera med leksak, såpbubblor eller din röst

Efter besöket

• Feber: ge febernedsättande om bebis är gnällig eller inte vill dricka — en pålitlig babytermometer gör det enkelt att följa febern efter sprutan
• Svullnad och ömhet där sprutan gavs kan sitta i några dagar — normalt
• Efter rotavirusvaccinet kan barnet tillfälligt få lös avföring eller kräkas. Kontakta genast en akutmottagning om barnet får mycket ont i magen — det kan i mycket sällsynta fall vara tarminvagination

Spårning av vaccin

BVC antecknar alla vaccinationer i barnets journal och hälsokort. Vaccinationerna inom det nationella programmet rapporteras sedan 2013 också till Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister (NVR) — du har rätt att begära ut de uppgifter som finns om ditt barn. Hepatit B-vaccinationen ingår i ett regionalt program och registreras därför inte i NVR.

Produkter som kan hjälpa vid vaccinationsbesök

Se gosedjur och snuttefiltar hos Babysam

Sammanfattning

Barnvaccinationsprogrammet är beprövat och kostnadsfritt. När många är vaccinerade blir färre smittade — det skyddar inte bara ditt barn utan även dem som inte kan vaccineras.

Har du frågor om specifikt vaccin eller medicinska skäl att avvika — prata alltid med BVC eller barnläkare.

Säkerhetsforskning och vad svenska myndigheter rekommenderar

Folkhälsomyndigheten ansvarar för barnvaccinationsprogrammet och följer upp det varje år. Allmän vaccination mot difteri infördes på 1940-talet, och 2025 rapporterades inga fall av luftvägsdifteri eller polio i Sverige och bara enstaka fall av Hib, enligt myndighetens årsrapport.

Läkemedelsverket ansvarar för att granska och godkänna vaccin och för säkerhetsövervakningen. 1177 skriver att vaccinen i programmet är noggrant testade och har använts under många år, så att effekt och säkerhet har kunnat följas i stora grupper. Du kan själv rapportera misstänkt biverkan till Läkemedelsverket.

Stora studier har inte funnit någon koppling mellan MPR-vaccin och autism. Myten kommer från en studie av Andrew Wakefield från 1998 som senare drogs tillbaka. En dansk registerstudie med 657 461 barn (Hviid m.fl., Annals of Internal Medicine 2019) fann ingen ökad risk för autism hos MPR-vaccinerade barn.

Vaccinationstäckningen är hög: enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2025 ligger den över 90 procent för de flesta vaccinationer i programmet — till exempel hade 95 procent av alla 2-åringar fått tre doser av sexvalentvaccinet.

På 1177 finns konkret information om varje vaccin, vad det skyddar mot, möjliga biverkningar och vad du ska göra vid reaktioner.

Vanliga frågor och myter att avliva

• “För många vaccin på en gång överbelastar bebisens immunsystem.” Folkhälsomyndigheten ger vaccinen som kombinationsvaccin just för att barnet ska slippa många sprutor, och vaccinen i programmet är noggrant testade. 1177 skriver att barn bör få doserna enligt programmet för att få skydd så tidigt som möjligt.
• “Vaccin innehåller farliga konserveringsmedel.” Enligt Folkhälsomyndigheten innehåller de flesta vaccin inga konserveringsmedel alls, och kvicksilverföreningar som tiomersal har inte använts i barnvaccin sedan 1992–1993. Aluminium används som hjälpämne i mycket små mängder — myndigheten anger att det finns lika mycket aluminium i två liter modersmjölksersättning som i en dos vaccin.
• “Naturlig sjukdom är bättre än vaccin.” Mässling, kikhosta och pneumokocker kan ge allvarliga komplikationer och vara livshotande, särskilt för de minsta. Vaccin ger skydd utan att barnet behöver gå igenom sjukdomen.
• “Vaccin orsakar autism.” Falskt. Den ursprungliga studien (Wakefield 1998) drogs tillbaka, och stora registerstudier — bland annat den danska med över 650 000 barn — har inte funnit någon koppling.
• “Min släkting fick autism efter MPR-vaccinet.” Att två saker händer i samma ålder betyder inte att den ena orsakar den andra — och de stora studierna har inte hittat något samband.
• “Sverige har för många vaccin.” Tvärtom — vissa länder vaccinerar mot fler sjukdomar (till exempel vattkoppor och hepatit A) som inte ingår i det svenska barnprogrammet. Rotavirus ingår däremot i det svenska programmet sedan 2019.
• “Mässling är inte farligt.” Enligt Folkhälsomyndigheten får omkring 1 av 1 000 som insjuknar en akut hjärninflammation, och i mycket sällsynta fall uppkommer en dödlig hjärninflammation (SSPE) i genomsnitt sju till tio år efter sjukdomen.

Praktiska tips inför vaccinationsbesöket

Vaccinationsbesök behöver inte vara stressiga. Här är några konkreta knep för smidigare besök:

• Boka tider när bebisen normalt är pigg. 1177 skriver att det är bra om barnet är utvilat.
• Mata innan — utom inför rotavirusvaccinet. Det är bra om barnet har ätit före sprutorna, men inför rotavirusdropparna (6 veckor och 3 månader) bör barnet inte äta precis innan, eftersom hen kan kräkas upp vaccinet.
• Klä bebisen praktiskt. Sparkdräkt eller kläder som lätt går att ta av och på. Sprutan ges oftast i låret upp till ungefär ett års ålder.
• Ta med distraktioner. Favoritleksak, såpbubblor eller något att hålla. Är barnet rädd för sprutor kan bedövande kräm eller plåster hjälpa — prata med BVC i god tid.
• Amma eller ge flaska under själva injektionen. 1177 skriver att det kan vara lugnande och att sticket kan göra mindre ont.
• Följ BVC:s besked om hur länge ni ska stanna kvar efteråt.
• Ha febernedsättande hemma. Ge det om barnet är gnälligt eller inte vill dricka efteråt — dos efter vikt enligt bipacksedeln, och kontakta vården först om barnet är under sex månader.
• Var snäll mot dig själv. Vissa föräldrar tycker det är jobbigt att se sitt barn få stick. Det är okej — berätta gärna för personalen, så får du stöd.

Relaterade guider

• Allergi eller förkylning hos barn 2026 — så skiljer du dem åt

• Babykoppling — guide till anknytningsbaserat föräldraskap 2026

• Babysimning 2026 — guide till simkurs och säkert vattenlek

• Se alla guider i baby