Ultraljud under graviditet — allt du behöver veta (Guide 2026)

Ultraljud under graviditet — en guide för blivande föräldrar

Ultraljud under graviditet är för de flesta det verkliga ögonblicket då graviditeten “blir verklig”. Att se det lilla hjärtat slå, en hand röra sig, ett ansikte — det är magi.

Men ultraljud är också en medicinsk undersökning med specifika syften. Den här guiden förklarar vilka ultraljudsundersökningar du erbjuds i Sverige, vad de kollar och vad du kan förvänta dig.

Rutinundersökningar i Sverige

Enligt 1177 brukar alla gravida erbjudas ett rutinultraljud någon gång mellan vecka 18 och 20 (1177:s sida om fosterdiagnostik anger vecka 18–22). Många erbjuds också ett tidigt ultraljud mellan vecka 11 och 14, med eller utan KUB. När och hur många ultraljud som erbjuds skiljer sig mellan regioner och barnmorskemottagningar.

Ultraljud är frivilligt, precis som all annan fosterdiagnostik — det är alltid du som är gravid som bestämmer. Undersökningen är kostnadsfri, men du behöver en remiss, som oftast skrivs av barnmorskan.

Undersökning 1: Tidigt ultraljud och KUB (vecka 11–14)

Vad är syftet?

Vissa regioner erbjuder ett ultraljud redan kring vecka 12–13. Enligt 1177 undersöks ungefär samma saker som vid rutinultraljudet:

• Hur länge graviditeten har pågått — för att räkna ut förlossningsdatum
• Hur många foster som finns
• Var moderkakan sitter
• KUB (frivilligt) — sannolikhetsbedömning för vissa kromosomavvikelser

Eftersom fostret fortsätter att utvecklas brukar du ändå göra rutinultraljudet i vecka 18–20.

KUB-testet

KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) har enligt 1177 två delar:

• Blodprov som mäter vissa graviditetshormoner — kan lämnas efter vecka 9
• Ett särskilt ultraljud i vecka 11–14

Tillsammans ger de en sannolikhet för att fostret har vissa kromosomavvikelser — trisomi 21 (Downs syndrom, den vanligaste), trisomi 18 och trisomi 13.

KUB är frivilligt och inte diagnostiskt

KUB ger ingen säker diagnos utan en uppskattning. Visar KUB hög sannolikhet för en kromosomavvikelse brukar testet kompletteras med NIPT, moderkaksprov eller fostervattenprov. KUB erbjuds olika i olika regioner.

Tänk igenom hur du vill hantera eventuella svar innan du bestämmer dig — 1177 föreslår att fundera på vad du vill göra om ett prov inte visar det du tänkt dig.

Hur går ultraljudet till?

I början av graviditeten kan fostret vara för litet för att synas bra genom magen, och då är det vanligare med vaginalt ultraljud. Det kan kännas ovant men gör inte ont. Kissa gärna innan — en fylld urinblåsa kan skjuta undan fostret så att bilden blir otydlig.

Undersökning 2: Rutinultraljudet (vecka 18–20)

Vad kollas?

Rutinultraljudet kallas ibland morfologiultraljud. Enligt 1177 kan det visa:

• Hur många foster som finns i livmodern
• Hur länge graviditeten har pågått
• Hur graviditeten utvecklas
• Hur mycket fostervatten det finns
• Var moderkakan sitter
• Om vissa avvikelser syns

Man gör en noggrann undersökning för att utesluta avvikelser hos fostret. Men ett ultraljud kan inte visa allt — alla avvikelser och sjukdomar hos foster kan inte upptäckas.

Hur lång tid tar det?

Enligt 1177 brukar undersökningen ta ungefär 30 minuter, längre till exempel om det finns fler än ett foster. Ultraljudsgivaren kan trycka mot magen, men det gör inte ont.

Om något avviker

Ibland är det svårt att se ordentligt beroende på hur fostret ligger, och då kan undersökningen behöva göras om. Ibland upptäcks saker som behöver följas upp med fler ultraljud eller tester. Du har rätt till både muntlig och skriftlig information, och du kan få samtalsstöd — till exempel med en kurator — kostnadsfritt.

Kön vid rutinultraljudet

Enligt 1177 kan det gå att se om fostret har snippa eller snopp, men det finns oftast inget medicinskt intresse att veta det, så det är inget som undersökaren tittar efter. Det är inte säkert att du får veta även om du frågar.

NIPT — blodprov som visar kromosomer

Vid NIPT tas ett blodprov på dig som är gravid. Blodet innehåller små mängder av fostrets DNA, och det går att se om fostret verkar ha vissa kromosomavvikelser (trisomi 13, 18 och 21).

Enligt 1177 räknas NIPT som ett mycket tillförlitligt och riskfritt prov. Men om provet ger en misstanke om kromosomavvikelse behöver du göra moderkaksprov eller fostervattenprov för att få ett definitivt svar. Vilka tester som erbjuds, och till vem, skiljer sig mellan regioner.

Fostervattenprov och moderkaksprov

Om det finns en ökad sannolikhet för kromosomavvikelse kan det enligt 1177 bli aktuellt med:

Fostervattenprov: En tunn nål förs in i livmodern och lite fostervatten sugs upp och analyseras. Provet kan tidigast göras i vecka 15.

Moderkaksprov: Ett alternativ till fostervattenprov, som kan göras redan från vecka 11. Det kan också erbjudas vid vissa kända ärftliga sjukdomar i släkten.

Vid båda proven finns en liten ökad risk för missfall — enligt 1177 leder färre än en av tvåhundra provtagningar till missfall. Ultraljud, KUB och NIPT kan inte orsaka missfall.

Extraultraljud och privata undersökningar

Tillväxtultraljud

Förutom rutinultraljudet kan barnmorskan eller läkaren vilja göra ett tillväxtultraljud. Enligt 1177 kan det till exempel vara om livmodern inte växer som förväntat, om du har högt blodtryck eller graviditetsdiabetes, vid tecken på havandeskapsförgiftning, vid blödningar eller om barnet verkar ligga med stjärten nedåt.

Privata ultraljudskliniker

Privata kliniker erbjuder ultraljud mot betalning, till exempel tidiga ultraljud och 3D/4D-bilder. Privata ultraljud ersätter inte undersökningarna i mödravården. Om du oroar dig medicinskt — kontakta barnmorskemottagningen.

Hur ultraljud fungerar

Ultraljud är ljud som människor inte kan höra. Enligt 1177 sänds svaga ljudvågor från ultraljudsgivaren in i kroppen. När de studsar tillbaka från vävnader och organ omvandlas de till en rörlig bild på skärmen — det du ser är fostret i genomskärning. Många blivande föräldrar tycker att det är svårt att urskilja vad bilden visar.

Det finns flera lägen:

• 2D-ultraljud: Den klassiska gråskaliga “snittbilden”
• 3D-ultraljud: Datorn bygger upp en tredimensionell bild från flera snitt
• 4D-ultraljud: 3D-bild i realtid
• Doppler: Mäter blodflöde

Ultraljud räknas enligt 1177 som en säker metod för att undersöka gravida. Ultraljudsapparater ger ifrån sig så liten energimängd att det inte har gått att konstatera någon risk för skador på fostret, och det finns ingen ökad risk för missfall.

Inför undersökningen — praktiskt

• Lite kissnödig i vecka 18–20 — enligt 1177 kan urinblåsan göra att fostret syns bättre, men det gör inget om du har kissat innan
• Kissa före ett vaginalt ultraljud
• Klä dig i tvådelat — du behöver bara blotta magen
• Ta med dina frågor — säg dem gärna i början

Om fostret ligger så att det är svårt att se kan undersökningen behöva göras om vid ett annat tillfälle. Det är vanligt.

Vanliga frågor inför ultraljudet

Behöver jag ha full blåsa?

Vid rutinultraljudet kan det vara bra att vara lite kissnödig, men det är inget krav. Vid vaginalt ultraljud ska du kissa innan.

Kan jag ha med partnern/stöd?

Ja. Enligt 1177 går det bra att ha med sig någon. Undvik att ta med barn.

Vad om ultraljudet visar problem?

Det kan kännas skrämmande. Du har rätt till information och kan få samtalsstöd. Be om tid att ställa frågor.

Kan ultraljud skada fostret?

Enligt 1177 har det inte gått att konstatera någon risk för skador på fostret, och ultraljud kan inte orsaka missfall.

Checklista inför ultraljudet

• Boka i tid — populärt för privata undersökningar
• Bestäm om ni vill veta könet (och kommunicera det)
• Bestäm er för KUB-testet i förväg om ni ska göra det
• Ta med legitimation
• Ha en plan om något oväntat hittas — vem ringer du?
• Ta gärna med partner för stöd

Relaterat

• Graviditet vecka för vecka
• Gravidvitaminer — vad du behöver
• Packlista BB-väska
• Mat att undvika under graviditet
• Postpartum-depression och graviditetspsykos